Agenda 21 - Visioner och påverkan

Världsdokumentet Agenda 21

FN höll 1992 en konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Beslutsfattare från nästan alla FN:s medlemsländer deltog. Resultatet blev bl a Agenda 21. Agenda står för dagordning och 21 syftar på det 21:a århundradet dvs 2000-talet. Agenda 21 tar upp mål och riktlinjer för att komma till rätta med miljöproblemen lokalt och i världen och utrota fattigdomen.

Agenda 21 syftar till att vi ska leva i en ren miljö utan giftiga utsläpp och utan att förstöra  miljön. Vi ska ha en god hälsa och ett rättvist utnyttjande av de tillgångar på vatten, metaller och andra material som finns i världen samt att den biologiska mångfalden ska bevaras.

Agenda 21 är inte juridiskt bindande, men är starkt moraliskt och politiskt förpliktigande. Agenda 21 manar till handling. Uppmaningen går till alla jordens människor, folk och länder att delta i processen att forma samhället och vår livsmiljö in i nästa sekel. I Agenda 21 anges vikten av ett lokalt arbete med Agenda 21 och vikten av lokala handlingsprogram, lokala Agenda 21.

 

Under FN-konferensen antogs ytterligare fyra dokument, nämligen:

·      Riodeklarationen

·      Skogsprinciperna

·      konventionen om klimatförändringar

·      konventionen om biologisk mångfald.

Dessa fyra dokument är nära kopplade till Agenda 21. Det anges på olika ställen att Agenda 21 ska genomföras med beaktande av de principer och rekommendationer som finns i dokumenten. Två viktiga principer i Riodeklarationen är:

·      Förorenaren betalar - dvs den som förorenar ska i princip stå för kostnaderna för föroreningarna.

·      Försiktighetsprincipen innebär att bristen på vetenskapliga bevis inte får vara skäl för att skjuta upp kostsamma åtgärder för att hindra miljöförstöring.

 

I ”Agenda 21 - en sammanfattning” kan du läsa mer.

 

Behovet av visioner

Vision betyder enligt Svenska Akademiens ordlista syn, uppenbarelse, framtidssyn. Det är viktigt att ha en framtidssyn för vart vi vill komma med samhället. Visioner ger bilder av möjligheter som kan finnas i framtiden och som utvecklingen kan skapa, det ger bilder av hur framtiden kan se ut. Det är viktigt att komma ihåg att en vision inte är en prognos. En vision om ett hållbart samhälle måste ha som utgångspunkt att förändra samhället till ett kretsloppssamhälle och med detta ersätta de linjära flöden som finns i samhället idag. Visioner är viktiga i lokal Agenda 21, lokala handlingsprogram för regioner. I Sverige har alla kommuner ställt sig bakom Agenda 21 och har eller håller på att ta fram lokala Agenda 21. Hur detta görs och hur långt man kommit skiftar mycket från kommun till kommun.

I de lokala Agenda 21 visionerna behövs också andra perspektiv än rent ekologiska. Ekonomisk och social utveckling, demokrati och jämställdhet, kultur och skönhetsvärden och andra frågor som styr välfärd och livskvalitet måste också tas med. En helhetssyn är viktig. Vad är det som gör att vi trivs och mår bra, utan att skada natur och miljö? Det är detta som ska belysas. Man ska komma ihåg att välfärd och livskvalitet inte måste och bör inte mätas i materiellt välstånd.

Det är inte meningen att visionerna ska leda till detaljerade planer för hur vi ska nå visionen. Vi måste även i fortsättningen räkna med att vi lever i en värld som ständigt förändras. Grova drag för hur visionerna ska nås kan dras upp och staka ut vägen mot visionerna.

Självfallet blir en vision inte verklighet om inte samhället och allmänheten ställer upp på den och arbetar för att nå dit. Därför är det viktigt och det påpekas i Agenda 21, att arbetet sker lokalt och underifrån. Det är inte myndigheterna som ska tala om hur det ska bli. Givetvis måste myndigheterna var med i arbetet. Vissa beslut kan bara tas av myndigheter och vissa förändringar kan bara ske med hjälp av myndigheter, t ex förändring av skatter och lagar. Hur kan man då påverka allmänheten och beslutsfattare m fl för att få dem att arbeta för ett hållbart samhälle?

 

 

Påverkan

Nedan följer några sätt att påverka i samhället. Fundera över vilka sätt du kan påverka allmänheten och beslutsfattare. Fundera också på vad som kan vara riktigt att göra och vad som är rätt att göra i scoutskjorta eller scoutings namn.

 

Sprida kunskap. För att kunna arbeta för något är det viktigt att förstå varför man gör det. Därför är det viktigt att sprida kunskap om kretslopp och vad som orsakar miljöproblem.

Lagar.  Myndigheter kan stifta lagar som förbjuder vissa saker och då är man skyldig att följa dessa lagar, kanske utan att riktigt veta varför lagarna finns. En sådan lag kan innebära att man begränsar farliga utsläpp.

Goda exempel. Genom att föregå med gott exempel kan andra ta lärdom och följa efter. Genom att själv visa för någon annan att en viss sak går att göra så vågar de också börja.

Skriva till myndigheter. Alla brev som kommer till myndigheter måste diarieföras och är offentlig handling. På många ställen tittar pressen igenom vilken post som kommer in. Ett sätt att påverka är därför att skriva brev till myndigheter och uppman dessa att genomföra miljöförbättrande åtgärder, eller fråga dem vad de gör åt olika saker. Frågeställningen kanske kommer med i tidningen.

Skriva till politiker. Prata med och skriv till politiker. De är känsliga för påtryckningar och vill ha väljare. Tala om varför du vill ha olika saker genomförda. De måste ha argument om de ska kunna driva olika frågor. Ju fler som skriver till dem, desto större blir trycket på dem.

Demonstrationer. Samla många människor i en demonstration och lyft fram en fråga. Med många som är engagerade och gör frågan synlig kan man åstadkomma förändring.

Pressen. Få tidningar att skriva om vad ni gör och försök få dem att ta upp frågor som rör miljön. Skapa debatt kring dessa frågor.

Utnyttja möjligheten i demokratin. Utnyttja möjligheten att vara med och påverka och måla upp visioner i den lokala Agenda 21 i din kommun. Håll också ögonen öppna för när planer görs och var med och tyck till när olika planer för kommunen är ute på samråd. Ring kommunens växel och fråga efter någon som jobbar med Agenda 21 i din kommun och fråga hur arbetet bedrivs där, samt hur du och din scoutkår kan medverka.

Sabotage. Att fysiskt hindra olika projekt och arbeten genom att sabotera utrustning eller ställa sig i vägen kan vara olika sätt att påverka något. Detta kan medföra rättsliga efterspel.

Samla pengar. Samla in pengar och medverka i projekt som syftar till en hållbar utveckling.

 

 

 

 

 

Grundläggande ekologi

Genom de naturliga kretsloppen flyttas ämnen som t ex kol, kväve, fosfor, kalium, kalcium, svavel från jordskorpan upp i jordytan och frigörs genom erosion, vittring, vulkanutbrott mm. Växter och djur använder bl a dessa ämnen till sin uppbyggnad och ämnesomsättning. Så småningom återförs dessa ämnen till jordskorpan igen, genom bl a mineralisering (nedbrytare, bakterier, frigör dessa ämnen ur döda växter och djur vid nedbrytning), jordskred och ras, sedimentering. Olja t ex bildas genom att växtrester pressas samman under högt tryck och utan syre under en lång tid.

Solen är det som driver de naturliga kretsloppen. Solenergin gör så att det blåser, så att det regnar och så att växterna och vi kan leva. Växterna använder solljuset till fotosyntesen.

Foto betyder ljus och syntes betyder sätta ihop. Fotosyntesen är växternas sätt att sätta ihop koldioxid och vatten till energirika kemiska föreningar, t ex socker, med hjälp av solens energi. Växterna tar upp andra näringsämnen lösta i vatten genom rötterna eller i luften genom bladen, bl a kväve, fosfor, kalium, svavel mm. Dessa ämnen och föreningar är grundstommen i uppbyggandet av celler. När vi eller djuren äter växterna är det dessa föreningar och den lagrade solenergin vi använder till vår uppbyggnad och energi.

Då nedbrytning av döda växter och djur sker eller då något förbräns t ex ved, olja eller gas, frigörs koldioxid och vatten igen samt den lagrade energin. Dessutom frigörs andra ämnen som använts i organismen bl a kväve, fosfor, kalium och svavel. Dessa sprids till luft, mark och vatten.

 

Nedbrytning och förbränning måste ske med samma hastighet som fotosyntesen för att bl a koldioxidhalten ska vara i balans i atmosfären.

 

Jorden är som ett slutet system där endast värme kan läcka ut och endast solljus kan tränga in (med vissa undantag, t ex satelliter). Materia (ämnen, kemiska föreningar, mm) och energi som finns på jorden omvandlas bara, den försvinner inte och kan heller inte skapas. När något hamnar i naturen kommer det så småningom att brytas ner och spridas, med hjälp av vatten, vind och biologisk aktivitet (nedbrytning) mm.

När vi människor gör så att kretsloppet bryts, t ex genom att ta upp och använda material ur jordskorpan fortare än det återförs och när vi släpper ut material, kemiska föreningar och restprodukter i naturen i större mängd och hastighet än vad naturen hinner ta hand om, det är då vi får miljöproblem.

 

Med kunskapen ovan i bakhuvudet, kan vi ställa upp fyra villkor för hållbar utveckling. Villkoren är ursprungligen uppställda av "Det naturliga steget" (Saar, 1995).

      Ämnen från jordskorpan får inte tas upp och spridas i större hastighet än de kan återföras till jordskorpan.

      Vi människor får inte tillverka och sprida ämnen i högre hastighet än vad naturen kan omhänderta.

      Grunderna i de naturliga kretsloppet får inte rubbas, dvs vi får inte utrota, undantränga, överutnyttja eller skada växter och djur.

      För att alla på jorden ska ha samma förutsättningar till en hållbar utveckling, måste de resurser som finns och som används, användas rättvist och effektivt.

 

 

För vidare läsning rekommenderas Ekologiboken av Håkan Pleijel, Naturskyddsföreningen.

 

Miljöproblem

·      Förbränning av fossila bränslen ger upphov till en ökning av bl a koldioxidhalten i atmosfären som ökar på växthuseffekten.

·      Utsläpp av bl a freoner som används som köldmedium i bl a kylskåp (håller på att minskas) orsakar uttunning av ozonskiktet som skyddar mot UV-strålning från solen.

·      Förbränning av fossila bränslen ger upphov till försurande ämnen i luften som sedan faller till marken och försurar mark och vatten.

·      Sammansättning av olika material till produkter kan ge upphov till ämnen som är svåra för naturen att bryta ner. Dessa produkter kan också vara svåra att ta om hand när de är uttjänta och ska slängas.

·      Metaller och andra ämnen tas upp ur jordskorpan och anrikas och sprids i naturen, vilket kan ge upphov till förgiftning av olika slag, t ex kvicksilver.

·      Människan sätter ihop olika kemiska föreningar, bekämpningsmedel och andra gifter som naturen inte kan ta om hand och som skapar skador på både växtlighet och djur.

Detta är bara några exempel på olika miljöproblem som finns och som uppstår när vi människor inte inrättar oss i de naturliga systemen. Vi befinner oss i ett samhälle som inte bygger på kretsloppsprinciper och det är allas vårt ansvar att förändra detta samhälle så att det blir uthålligt.

 

 

FÖRSURNING

 

Ämnen

De ämnen som släpps ut mest och ställer till med mest skada är svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx), kolväten och ammoniak.

Ca 90 % av svavelutsläppen i Europa kommer från förbränning av kol och olja, främst för produktion av elektricitet och värme. 1991 var nedfallet i Sverige 200 000 ton, varav ca 80 % kommer med vindarna från andra länder. Mest bidrar Tyskland, Storbritannien och Polen.

Kväveoxider uppstår vid alla typer av förbränning på grund av att kvävgas vid upphettning reagerar med syrgas. Luft består till 78 % av kvävgas och till 21 % av syrgas. Ju högre förbränningstemperatur, desto mer kväveoxider bildas. Den största källan till utsläpp i Europa är transportsektorn, vars avgaser står för drygt hälften av utsläppen. Förbränningen i kraftverk och annan energiomvandling för el- och värmeproduktion är andra stora utsläppskällor. I

Utsläppen av ammoniak, uttryckt som kväve, uppgår i Sverige till ca 60 000 ton. De kommer framför allt från avdunstning vid hantering av stallgödsel inom jordbruket.

Vid all förbränning bildas kolväten, men utsläppsbilden varierar kraftigt med förbränningen. Många av dessa kolväten omvandlas i värme och solljus till sk fotokemiska oxidanter. Vägtrafiken är en stor utsläppskälla av fotokemiska oxidanter. utsläppen minskar med minskade hastigheter.

 

Konsekvenser

SO2 och NOx kan ge skador på skog och andra växter, och de kan även påverka människors hälsa och orsaka korrosionsskador på material till exempel byggnader. Dessa effekter återfinns framförallt i närheten av utsläppskällorna. Förutom detta ger SO2 och NOx också skadeverkningar via den allmänna försurningen av vatten och mark. Hur omfattande denna är beror dels på hur stort nedfallet är, dels på hur stor motståndskraft som mark och vatten har mot försurning. Stora delar av Sverige har tunna jordar och svårvittrade bergarter som gnejs och granit, vilket innebär låg motståndskraft mot försurning.

Kolväten som bildar fotokemiska oxidanter kan vara mycket aggressiva mot växtligheten. Man har funnit att de ofta varit "droppen som fått bägaren att rinna över" efter de påfrestningar som svavel- och kväveoxiderna inneburit, och därmed orsakat många skador och till och med skogsdöd.

 

På de värst utsatta ställena i södra Sverige är marken upp till 50 gånger surare idag än för 50 år sedan. Detta leder bland annat till urlakning av växttillgängliga näringsämnen som kalcium, kalium och magnesium. Markförsurningen medför också att ämnen frigörs som normalt är hårt bundna i marken. Så är det framför allt för aluminium och vissa tungmetaller som kan vara giftiga för växter och djur. I och med att de frigörs har de också möjlighet att spridas via vattendrag och grundvatten. Det innebär dessutom att de kan tas upp av växtligheten och spridas vidare i näringskedjorna. Försurningen av grundvattnet påverkar vårt dricksvatten med ett ökat inslag av metaller som kadmium, aluminium och koppar.

Idag är 18 000 svenska sjöar skadade av försurning och i ca 5 000 av dem har situationen förbättrats genom kalkning. I försurade sjöar försvinner fisken gradvis och även kräftdjur, snäckor, musslor och alger dör ut. Därför är svårt försurade sjöar ofta väldigt klara med ett bra siktdjup.

 

Åtgärder

På kort sikt kan man motverka försurningen genom att tillföra kalk till sjöar och vattendrag. Detta kan också göras till skogs- och jordbruksmark. Kalken neutraliserar försurningen under en begränsad tid, och därför måste kalkningen ske regelbundet. I Sverige har man kommit långt när det gäller att minska svavelutsläppen. Detta har skett genom stränga krav på svavelhalten i olja och genom övergång till andra ämnen. Även den höga andelen kärnkraft har bidragit till den positiva utvecklingen.

Beträffande kväveoxider har utvecklingen inte varit lika gynnsam. En viss minskning har dock skett, förmodligen beroende på den ökande användningen av katalysatorer på bilar. Om befintliga och planerade internationella avtal följs, väntas det försurande nedfallet på Sverige minska med ca 30 %. Tyvärr räcker inte den minskningen för att vända utvecklingen. Om vi vill att situationen i skogen år 2020 inte ska bli sämre än idag, måste nedfallet av försurande ämnen minskas med så mycket som 70 % under perioden 1990 till 2010.

 

MARKNÄRA OZON

 

Ämnen

Vid förbränning, till exempel i bilmotorer och i kraftverk, bildas det förutom koldioxid och kväveoxider en lång rad andra gaser, däribland kolväten i olika former. Dessa brukar också kallas flyktiga organiska ämnen eller VOC. Förutom vägtrafiken kan vi peka ut uppvärmning som en viktig källa till flyktiga organiska ämnen. På senare tid har man även börjat uppmärksamma vedeldning, som faktiskt kan bli ett stort problem om den inte görs på rätt sätt. Även fritidsbåtar samt motorsågar, gräsklippare och andra arbetsredskap har tills nyligen varit en ”bortglömd” källa. År 1988 uppskattades utsläppen av dessa ämnen till mer än 500 000 ton, bara i Sverige.

 

Konsekvenser

Om kolväten och vissa andra luftföroreningar utsätts för solljus och värme kan de omvandlas till så kallade fotokemiska oxidanter. Vi får emellanåt korta perioder med mycket höga halter av till exempel marknära ozon (till skillnad från det skyddande ozonet högt uppe i atmosfären), oftast i samband med stabila sommarhögtryck. I södra Sverige överskrids gränsvärdet mer än tio gånger så lång tid som anses acceptabelt för människors hälsa. Men även i ”normalfall” ligger halterna oftast högre än vad som är bra för miljön. De flyktiga organiska ämnena är i regel giftiga, och kan vålla nervskador, allergier och cancer. Ozonet som bildas kan skada lungor och luftrör. Det skadar också växternas fotosyntes och transport av näringsämnen. Dessutom angriper det byggnader, konstruktioner och kulturminnesmärken. Bara inom jordbruket orsakar ozonet ett skördbortfall på mellan en och två miljarder kronor.

 

Åtgärder

För några år sedan sänkte man hastighetsgränserna på vissa motorvägar under sommaren. Det blev våldsamma protester från många människor, som uppfattade åtgärden som förmynderi och ett sätt att döda sommarglädjen. Sett ur miljöperspektiv var beslutet egentligen vettigt. För det första är landsvägstrafiken nästan dubbelt så stor i juli som i januari. För det andra är det vid höga hastigheter som det bildas mest kväveoxider, som ”hjälper” de flyktiga organiska ämnena att bilda de fotokemiska oxidanterna under inverkan av solljuset. För att vi inte ska förvärra ozonsituationen i Sverige, måste de marknära ozonhalterna minska med ca 40 % i södra och mellersta Sverige, och med 20-30 % i de norra delarna. För att klara detta krävs insatser både i Sverige och utomlands. Under sommarhalvåret förs ofta sådana luftföroreningar från storstäderna på kontinenterna till sydvästra Sverige. Det är främst odlade grödor som drabbas, däribland potatis, spenat, tomater och vårvete. Marknära ozon misstänks också vara en viktig faktor bakom den omfattande skogsdöd som brett ut sig i Centraleuropa. Lösningsmedel från målarfärger bidrar också till utsläppen. Växthuseffekten är en osäker faktor när det gäller marknära ozon. En ökning av temperaturen kan öka molnbildningen och då minskar halterna. Om däremot solstrålningen ökar kommer även halterna av marknära ozon att öka. Om nu gällande avtal fullföljs och ska utsläppen i Europa minska med ca 30 %. För att få ner halterna till nivåer som inte ger negativa effekter på grödor och vilda växter behöver utsläppen av ozonbildande gaser i Europa minska med ca 75 %.

 

TUNGMETALLER

 

MetallerMetaller som järn, mangan, koppar och zink är nödvändiga för oss människor och de flesta andra organismer. Eftersom dessa metaller behövs, finns det också en toleransgräns för dem i ekosystemet. Problemet uppstår först när metallerna uppträder i för höga halter.Däremot saknar metaller som kvicksilver, bly och kadmium alla former av biologisk funktion, vad man vet, och bör därför ligga orörliga i jordskorpan. Även krom, koppar, zink, arsenik och aluminium är metaller som det idag finns för mycket av i vårt ekosystem.KonsekvenserMetaller är akut giftiga i fel koncentrationer. I sjöar med för höga metallhalter försvinner en rad växter och djur. I skogen skadas lavar, svampar och mikroorganismer så att nedbrytningen av döda växter och djur går långsammare. Aluminium, som löser sig i försurat vatten, kan till exempel kväva fisk genom att täppa till deras gälar. Kvicksilver och bly kan bland annat skada nervsystemen. Till exempel såg man på 50- och 60-talet att småfåglar dog efter att de ätit av utsäde som behandlats, betats, med kvicksilver. Man betade utsäde för att förhindra spridning av svampsjukdomar. Kadmium är en metall som kan anrikas i vete. Man har undersökt gamla vetekorn och därigenom räknat ut att kadmiumhalterna har fördubblats under 1900-talet.SpridningStora, tunga industrier med bristfällig rening i Ryssland, Ukraina och Polen står för en stor del av spridningen av olika metaller. Den stenkol som används framför allt i Östeuropa kan ofta innehålla kvicksilver. Givetvis bidrar även Västeuropas alla industrier och anläggningar till metallspridningen.Sedan kasserar vi i Sverige till exempel mellan 4 000 och 5 000 ton bly varje år, i form av produkter som färger, ammunition, fiskeutrustning, batterier etc. Vi sprider också 4 ton kvicksilver varje år, att jämföra med nedfallet från utlandet , som ligger på 5 ton per år. Här är det batterier, termometrar, lysrör och amalgam som spelar in. Av de ca 70 ton kadmium som sprids i Sverige varje år, kommer hela 50 ton från konsumtionsvaror. Återigen är det laddningsbara batterier som spelar in. Kadmium finns även i rötslam, kalk och handelsgödsel som används inom jordbruket. Vidare står varuflödet för 90 % av krombelastningen, genom färgpigment, rostfritt stål, förkromade produkter, bekämpningsmedel samt kromgarvat läder.ÅtgärderFör tungmetaller som bly, kvicksilver och kadmium måste den långsiktiga nivån vara noll, men frågan är vilka utsläppsminskningar som krävs för att de mest akuta riskerna ska vara avvärjda. Man vet dock att kvicksilvernedfallet måste minska med 80 % för att inte ännu fler sjöar ska bli svartlistade, dvs fisken därifrån beläggs med saluförbud. Man vet vidare att kadmiumnedfallet måste halveras om inte halterna i vete ska fortsätta stiga. Ett sätt är att återvinna kadmiumbatterier.Enligt de internationella målen i den så kallade Nordsjökonferensen, ska utsläppen av dessa metaller minska med 70 %, räknat från 1985 till 1995. Utsläppen av bly hade sin topp 1965 och har sedan sakta sjunkit. Det beror framför allt på att industriutsläppen och användningen av blyad bensin har minskat. En annan viktig insats är återvinning av till exempel blybatterier och även ersättning av bly till andra alternativ inom en rad andra användningsområden.

 

MILJÖGIFTER (organiska och metaller)

 

DE 13 MILJÖHOTEN

 

Miljöarbetet i Sverige har ändrat riktning. Förr stod 900 företag på myndigheternas svarta lista, vilkas utsläpp förstörde omkringliggande omgivningar. I takt med att man upptäckt att föroreningar är landsöverskridande och att utsläppskällorna består av miljontals diffusa ”läckage” har man ändrat strategi. Numera är begrepp som ”vad naturen tål” vägledande. Forskare har räknat ut hur mycket utsläppen ska minska för att naturen ska kunna återhämta sig och bli frisk. Ofta handlar det om minskningar med 60-90 %. Utifrån den kunskapen har riksdag och regering antagit en rad miljöpolitiska mål. Man bestämmer sig för hur det ska vara om ett visst antal år och gör upp aktionsplaner för luft, vatten och mark för att se till att målen uppfylls. Tyvärr är i många fall mål och verklighet långt ifrån varandra.Växthuseffekten, Ozonskiktet, Försurning, Marknära ozon, Tungmetaller (se text på annan plats)

Luft och buller i tätorternaFörr i tiden bestod Sverige av en frisk och tyst miljö. Städer och fabriker var isolerade öar, med buller och föroreningar. Men under 60- och 70-talet förändrades bilden. Numera ligger en jämn, grå hinna av föroreningar över hela landet och det är också svårt att finna tystnaden. Det är framför allt ett problem i tätorterna, där en majoritet av landets befolkning bor. Skärgården och fjällen är två miljöer dit folk söker sig för att hämta andan och få lugn och ro. men det är också där tystnaden hackas sönder av motorbåtar, vattenskotrar, helikoptrar, flygplan och vanliga skotrar. den statliga bullerutredningen som kom 1993 vill ha flygförbud i vissa delar av fjällvärlden och ljuddämpare på skotrar och utombordare.Mot luftföroreningar försöker man ta bort bly ur bensinen, installera katalysatorer, miljöklassning av bilar och arbeta för bilfria stadskärnor.Övergödning av vattenJordbruket, industrin, trafiken och reningsverken står för de största kväveutsläppen. Övergödning av hav, sjöar och vattendrag leder till algblomningar, syrebrist på bottnar och igenväxning av sjöar och vattendrag. Fosforutsläppen har minskat tack vare reningsverken, som kom på 60- och 70-talet. Jordbruket svarar årligen för att 25 000 - 40 000 ton kväve sköljs ut i Östersjön och Nordsjön varje år. Men man arbetar på att minska utsläppen genom att använda mindre handelsgödsel, lagra gödseln på ett bättre sätt och numera måste man enligt lag ha en viss del av åkern bevuxen på hösten och vintern för att minska avrinningen. MiljögifterPCB och DDT (bekämpningsmedel) är miljögifter som ingår i familjen organiska miljögifter. de är lömska ämnen som lagras i naturen. Att PCB och DDT ställde till med svåra miljöstörningar är känt, skalen på fåglarnas ägg blev för tunna och sälhonorna sterila. Men tyvärr är det så att många oupptäckta kusiner till PCB och DDT används. Forskarna befarar att vi bara ser toppen på ett isberg, man vet väldigt lite om vad okända föreningar kan komma att ställa till med. Stabila organiska ämnen ingår dels i kemikalier men kan också uppstå som en oönskad effekt i den soppa av kemikalier och partiklar som finns i avloppen. Alla sopförbränningsanläggningar i Sverige har infört reningsteknik för att få bort dioxinutsläpp. Men resultatet blir att dioxiner fastnar i filtren som måste tas om hand som ”miljöfarligt avfall”. Främmande organismerMed hjälp av genteknik kan man få kor att ge mer mjölk samt odla en tomat med inbyggt insektsgift. Inom miljövården har man utvecklat bakterier som ”äter” olika slags miljögifter. Det kan ta mycket lång tid innan man upptäcker om främmande eller genmodifierade arter ger några ekologiska effekter. Om en genförändrad organism kommer ut i miljön på fel plats, kan det få mycket allvarliga konsekvenser för annat liv. Flera politiska partier har krävt ett tillfälligt stopp för genteknisk forskning till dess att samhället satt gränser för vad som är etiskt rimligt. Vill man sätta ut en genmodifierad organism i miljön, krävs tillstånd av jordbruksverket. Under 1992 lämnades två sådana tillstånd för genetiskt ändrade växter, raps och potatis. Användningen av jordar och skogarJord- och skogsbruket i Sverige är de största hoten mot den biologiska mångfalden i landet. Jordbruket har till stor del omvandlat kulturlandskapet till enformiga jordbruksöknar. Till exempel betesmarkerna håller på att försvinna. Sedan mitten av 1800-talet har 80 % omvandlats till åkrar eller städer. Jordbruket laddar jordarna med kadmium från handelsgödsel och svarar för en betydande del av övergödningen beträffande sjöar och vattendrag. Av 300 000 ton gödselkväve som årligen tillförs åkrarna läcker 50 000 ton ut i vattendragen. ett annat miljöproblem är jordbrukets luftföroreningar i form av ammoniak, som stiger upp från gödselstackar och gödsel på åkrarna. Det intensiva bruket av jordarna har även slitit på det bördiga jordlagret och ca 20 ton humusämnen har blåst och regnat bort sedan 1950-talet. Skogsbruket bedrivs idag på två tredjedelar av Sveriges landyta. Det påverkar marken, vattnet, atmosfären, landskapet, växterna och djuren. De storskaliga metoderna som infördes på 60-talet skapade kalhyggen. Under nära 30 år har skogsbolagen varit nära att omvandla hela Sverige till en enda stor granåker där bara älgar och ekorrar trivs. Det finns bara 6 % urskogsliknande skog kvar, det vill säga äldre än 140 år. Och riktig urskog, det vill säga skog som inte visar några spår av att ha avverkats, finns det bara någon promille kvar av i hela norden. Känsliga och ovanliga skogstyper som sumpskogar och alkärr har dikats ut, lövinblandad skog ansågs vara skräpskog och avverkades. Senare har det visat sig att lövträden är viktiga livsmiljöer för flera av skogens växter och djur. Kalhyggen visade sig ändra skogens lokalklimat och försämrade chanserna till återväxt. Utarmningen av växter och djurArtutrotning kallas för det största, mest bortglömda miljöproblemet. Människan förstör livsmiljöer i en svindlande takt. 3148 arter i Sverige är akut utrotningshotade, därav en tredjedel av alla däggdjur. Södra Sveriges få återstående ädellövskogar är verkliga reservoarer för landets hotade djur och växter. Om dessa skogar går förlorade skulle troligen 500 arter försvinna från landet. Alla levande organismer representeras av en potentiell nyttighet. I Norge upptäcktes för några år sedan att en oansenlig liten svamp innehåller cyklosporin som hindrar att transplanterade organ stöts bort. Läkemedlet har på bara några år räddat livet på hundratals människor. Vi måste rädda de naturmarker som finns kvar, orörda ekosystem som skogar, våtmarker samt kulturmarker med lång kontinuitet som slåtterängar. Det gäller också att stoppa luftföroreningarna, främst i Sydsverige. Sedan måste vi sätta in direkta åtgärder för de arter som är extra illa ute, till exempel utter, blåklint och gullkrage. Därutöver måste jord- och skogsbruket ta ett större moraliskt ansvar för den biologiska mångfalden.Exploatering av mark, stränder och vattenUndersökningar som boverket och naturvårdsverket har gjort visar att dålig planering och alltför stor exploatering av mark- och vattenområden utgör stora miljöproblem. Där ingår alla tusentals mil skogsbilvägar som byggs med statliga bidrag. Vi har också en 6700 km lång kuststräcka. Under de senaste decennierna har delar av kusten stängts av för allmänheten, i takt med att fabriker och fritidshus har växt fram. I Sverige finns ett generellt förbud för all bebyggelse enligt strandskyddslagen, men de regionala vattendomstolarna har rätt att göra undantag. En inventering av den bohuslänska kusten visar att det finns 700 småbåtshamnar gömda i vikarna. Många av dem har grävts ut och förstört de mjuka bottnarna som är viktiga lekplatser för torsk och plattfisk. På senare år har trycket mot kustzonen ökat, den ses som ”outnyttjad mark” och som en råvarureserv för grus. De svenska grusåsarna börjar nämligen ta slut.Avfall och restprodukterSopor är det mest omtalade miljöproblemet idag. Varje hushåll producerar 750 kilo avfall per år. Utöver det kommer miljontals ton med avfall från industrin och byggsektorn. Soporna påverkar hela vår livsmiljö. De läcker miljögifter, tar upp stora markområden, ger upphov till miljöfarliga utsläpp när de bränns i ugnar. Att sanera gamla industritomter och soptippar hör till de tyngsta posterna i den svenska miljöskulden.

 

 

MILJÖMÄRKNING

 

En allmänt ökande insikt om miljöproblemen gör konsumenten allt mer miljömedveten i sitt handlande. Vi vet att konsumenten har stor makt. Under 80-talet ersattes många klorblekta pappersprodukter av klorfria alternativ. Nu minskar halterna av svårnedbryt­bara tensider och optiska vitmedel i våra tvättmedel. Idag finns det många miljömärkta varor för att vägleda konsumenten, och detta stimulerar också företagen till en produk­tutveckling som tar hänsyn till hälsa och miljö. Idén med miljömärkning är att peka ut varor som är mindre miljöbelastande än andra. Observera att det egentligen inte finns några miljövänliga varor, alla belastar miljön på något sätt!

 

Bra miljöval/Falken

Bra miljöval är naturskyddsföreningens miljömärke. Det togs fram i samband med handeln (ICA, KF, Dagab) 1989. Anledningen till att det togs fram var att NSF ansåg att Svanen tog för lång tid på sig i och med att kriterierna skulle samordnas för fyra län­der. NSF sammanställde också en köpguide över varor som uppfyller föreningens krav. NSF kriterier behandlar i första hand innehållet i själva produkten, men efter hand tas allt mer av produktens livscykel med. Falken tar ingen hänsyn till produkten funktion eller prestanda.

 

Svanen

Svanen är det nordiska miljömärket och gäller i Sverige, Norge, Finland och Island. Den svenska miljömärkningen handhas av SIS, Standardiseringen i Sverige. För att Svanenmärket ska få användas måste produkten uppfylla vissa villkor, och om dessa inte följs, kan licensen dras in. Vid utveckling av kriterierna bedöms produktens miljö­påverkan under hela livscykeln och produkten ska även ha god funktion. Också för­packningen räknas som en del av produkten. Det är en grundläggande princip att för Svanenmärkningen att kraven på produkter successivt ska ökas. Till exempel höjdes kraven på tvättmedel i höstas. Antalet Svanenmärkta tvättmedel är idag mindre än hälften mot tidigare. De nya Svanmärkta produkterna kommer att ha en undertext till märket, "1996 års krav", för att man lätt ska se vilka som klarat de senaste kraven. Ca 1500 Svanmärkta produkter finns nu på den nordiska marknaden.

 

EU-blomman

Den ska gälla i hela EU, vilket gör det komplicerat att ta fram kriterierna. Det finns kriterier för lite olika produkter (12 st) men än så länge har få företag sökt. Produkter med EU-blomman (i Sverige) är tvättmaskiner, färger och lacker (bland annat Alcro-Beckers och HP Flügger). Sen finns den också på toalett- och hushållspapper, men ännu ej i Sveri­ge.

Då det gäller till exempel kriteriet för kyl/frys finns det krav på energibesparing, påverkan på ozonlagret, globala uppvärmningsprocessen, bullernivå, viss information till konsumen­terna med råd om bästa handhavandet för optimal nyttjande av energin. Märkning av ingående plastdetaljer ska ske för att göra det möjligt att återanvända plasterna.

 

KRAV (Kontrollföreningen för ekologisk odling)

KRAV är miljömärket för livsmedel. Varor med KRAV-märkning är ekologiskt odlade utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Då det gäller djurhållning ska dju­ren äta ekologiskt foder, gå ute en viss tid av året, och de får inte medicineras eller vaccineras om de inte är verkligt sjuka. Det tar 2-5 år att ställa om ifrån konventionell odling till KRAV-odling. Idag är 2 % av alla odlingar KRAV-godkända, målet till år 2000 är 10 %.

 

Rättvisemärkt

Föreningen för Rättvisemärkning i Sverige bildades 1996 och ingår i ett internationellt nätverk med föreningar i ett tiotal länder runt om i världen.

Rättvisemärkningen ser främst till människors livsmiljö i landet där varorna kommer ifrån. När man köper Rättvisemärkta varor gynnar man social, ekonomisk och demokratisk utveckling i de områden där varorna har framställts. Inköpen görs alltid hos en långtidskontrakterad odlare. Odlaren skall alltid få mer betalt än världsmarknadspriset och aldrig mindre betalt än produktionskostnaden. Dessutom skall odlaren ha möjlighet att få en del av betalningen i förskott. Det utgår även en premie för ekologisk produktion. Barnarbete får inte förekomma (åldersgränsen är 14 år). För övrigt arbetar Rättvisemärkningen långsiktigt, för bättre bostäder, hälsovård och utbildning. Rättvisemärkta varor som finns i Sverige idag är t.ex. kaffe, te kakao, socker och honung.

 

Eloff Strömsnål

NUTEK har skapat detta märket. Det finns på eleffektiva varor till exempel vitvaror, lysrör med flera.

 

Övriga

Flera företag och organisationer har egna miljömärkningar. Definitionen av miljövänligt är då deras egen. Det finns också några symboler som ofta uppfattas som miljösymbo­ler men som inte är det.

Nyckelhålet är symbolen för fiberrika och fettsnåla varor.

Sälen används av grossisten Pappersgruppen för papper som har låg klorhalt.

Föreningen Håll Sverige Rent använder symbolen Miljöpapper.

Rätten att använda pandamärket säljs av WWF till företag som ger ekonomiskt stöd.

Konsum kallar sina miljövaror Änglamark, ICA sina Sunda, Dagab sina Skona.

Världsnaturfonden har sin panda.

Returpilarna finns på returburkar och batterier, men säger bara att produkten är så "farlig" att den ska samlas in.

Plastmärkningen säger hur man ska sortera plasterna. Den sorteringsmöjligheten finns tyvärr bara på några få ställen i Sverige idag. Bokstäverna i trekanterna står för PP = Polypropen, PE = Polyeten, PVC = Polyvinylklorid.

Biodyn och Demeter står för biodynamiskt odlade produkter.

 

 

OZONUTTUNNINGEN

En förutsättning för att växter, djur och människor ska kunna leva ovanför vattnet utan skydd är att det finns en barriär mot ultraviolett strålning (UV-strålning). Våran barriär är ozonskiktet. Ozonskiktet finns i stratosfären på 20 km till 40 km höjd. Här bildar det ett skyddande skikt som fångar upp nära 99 % av den skadliga UV-strålningen.Hur ozon bildas och förstörsOzon är en form av syre, dess kemiska formel är O3. Ozon i stratosfären bildas genom att UV-strålning sönderdelar syrgas, som sedan bildar ozon. Detta motverkas av att ozonet under medverkan av katalysatorer åter omvandlas till vanligt syre. Dessa katalysatorer är främst kväveoxider samt föreningar med klor och väte. Det är alltså en kontinuerlig process, där det hela tiden bildas nytt ozon. Människan ökar på olika sätt mängden av dessa katalysatorer, främst genom utsläpp av freoner. Innan vi människor började störa detta system, fanns en balans mellan sönderfallande och nybildande av ozon.Redan på 70-talet upptäckte man en minskning av ozonskiktet med 25 % över Sydpolen (Antarktis) och de senaste 30 åren har ozonhalten mer än halverats. Iskristallerna i luften över polerna fungerar som en katalysator, därför är problemen störst där.Orsaken till ozonskador kommer ifrån:82 %           Klorfluorkarboner (CFC, det vi populärt kallar freoner)10 %  Koltetraklorid  5 %              Metylkloroform  3 %            HalonerFreon är en gas som har konstruerats av människan (år 1938). Den togs fram för att ersätta dåtida kemikalier som hade negativa effekter på människor. Freon var en ur arbetsmiljösynpunkt ofarlig ersättare med många goda tekniska egenskaper, bland annat att den var svårnedbrytbar. Det absurda är att man verkligen prövade freonets ofarlighet på alla tänkbara sätt, men 40 år senare visar det sig att ämnet trots allt är farligt.Freoner används bland annat som kylmedel i kylskåp och frysboxar, som isolering under vägar och byggnader, i kemtvättar, i brandsläckare och i värmepumpar. Även lösningsmedel i lim och tippex kan ha en ozonnedbrytande förmåga. (Freon i hårspray förbjöds 1979).Freoner släpps ut antingen som direkta gasutsläpp eller genom långsam avgång från våra soptippar. Tiden från utsläppet tills freonet når ozonlagret kan vara 10-20 år. Det är kloratomen i freon som bryter ned ozon. Den fungerar som katalysator och varje freonmolekyl kan bryta ned 10 000-tals ozonmolekyler.FöljderEtt förtunnat ozonskikt innebär att den ultravioletta strålningen ökar på jordytan. Detta leder till:- Skador på växtplankton i haven, vilket får till följd att tillgången på näring minskar för fiskar och andra organismer.- Växter och djur på land skadas, till exempel fåren i Australien som blir blinda eller minskade skördar.- Risken för hudcancer ökar och immunförsvaret försvagas, ökad risk för ögonsjukdomar som starr. 1 % ozonminskning - 8 % hudcancerökning. I Sverige skulle det innebära 350 nya fall om året.För att skydda ozonskiktet träffade man ett avtal 1987 i Montreal. 1990 skärptes kraven. Tillverkningen av freon ska minska med 50 % till år 1995 och vara helt avvecklad till år 2000. För att ozonskiktet ska ha någon chans att återhämta sig får vi inte ersätta freoner med så kallade mjuka freoner.Istället för freonerR 134a är idag vanligast. Den påverkar inte ozonlagret men bidrar till växthuseffekten. Andra köldmedel är pentan eller isobutan, gaser som varken påverkar ozonlagret eller växthuseffekten.

 

 

 

SYSTEMVILLKOR  1-4

 

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen!

Sluta förbruka olja och kol och använd bara återvunna metaller. De finns bara i begränsad mängd och soporna efter dem kan naturen inte ta hand om på många år. Även om vissa sopor inte syns så finns de i luften.

 

- Vi människor innehåller t ex 70 mg bly/person som inte borde finnas i oss bland annat på grund av den blyade bensinen.

- Varje år används en miljon års lagrade olja.

 

2. Undvik onaturliga ämnen! (dvs ämnen från samhällets produktion)

Sluta tillverka sådana konstgjorda ämnen som naturen inte kan bryta ned som till exempel freoner och andra kemikalier. De stannar kvar i naturen och förgif­tar luft, vatten och jord. Kända miljögifter är toppen av ett isberg - lång tid att identifiera ämnen och deras effekter.

 

- Isbjörnsmammors dimjölk innehåller flamskyddsmedel. Det finns i elektronik, plaster, färger, textilier och oljor för att minska brandrisken. Dessa prylar finns inte i närheten av isbjörnar men jorden är ett slutet system, det vill säga allting sprids.

- Sommaren-88 dog ca 18 000 knubbsälar (60 % av hela beståndet) i södra Östersjön, på Västkusten och i Nordsjön av valpsjuka. Man tror att primärorsaken var att sälarnas immunförsvar blivit nedsatt på grund av miljögifter som PCB och DDT som ackumuleras i fis­karnas fettdelar.

 

3. Bevara växter och djur!

Sluta tränga undan växter och djur genom att skövla skog, bygga fler vä­gar, större städer osv. Lämnar vi inte plats för växter och vilda djur så kommer vi själva att försvinna så småningom, eftersom vi är beroende av varandra.

 

- Vi riskerar att "missa" många läkemedel som finns i regnskogarna genom artutrot­ning.

- Stora problem med översvämningar i till exempel Holland efter att man asfalterat stora ytor. Nu har vattnet från översvämmade floder ingen jord att tränga ner i.

- Jorderosion eftersom man huggit ner till exempel regnskogsträ som binder vatten och skyddar jorden för hårda vindar.

 

4. Effektiv och rättvis hushållning! (sluta slösa)

Om vi hushåller med det vi redan har och delar med oss och hjälper varan­dra, så räcker naturens tillgångar längre.

 

- Thailand har som första utvecklingsland förbjudit produktion och import av kylskåp för hushåll som innehåller klorflourkarboner, CFC. Förbudet i Thailand trädde i kraft vid årsskiftet 96/97. Thailand producerar varje år 1,2 miljoner kylskåp.

 

För att vi inte skall förstöra våran jord får vi INTE bryta mot något av dessa systemvillkor.

 

 

VÄXTHUSEFFEKTEN

 

Jorden vrider sig runt sin axel på 24 timmar. Den sida som är vänd mot solen hettas upp. Men 12 timmar senare har samma sida natt. Den är då vänd ut mot världsrymden, värmen strålar ut igen och jordskorpan svalnar.

Det är här växthuseffekten kommer in. Jordens atmosfär innehåller små mängder av vissa gaser som bromsar värmeutstrålningen. Då går inte avkylningen av jordytan lika fort. Vi har den naturliga växthuseffekten av framförallt koldioxid och vattenånga att tacka för att jordens medeltemperatur håller behagliga 15 plusgrader i stället för de 18 minusgrader som annars skulle råda.

Problemet är att människans utsläpp av vissa gaser till atmosfären ökar växthuseffekten.

 

Växthusgaser

De viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2) och vattenånga, men också metan (CH4), dikväveoxid (N2O), haloner och freoner (CFC) räknas dit. Och bara en av dem, CFC, är helt och hållet konstgjord.

Genom att vi eldar med kol och olja och våra bilar går på bensin så har vi på ett par hundra år lyckats höja koldioxidkoncentrationerna med 25 % i atmosfären. Genom att mäta i luftbubblor som frysts in i polarisarna har man kunnat följa hur koldioxidkoncentrationen i luften har varierat nästan 200 000 år bakåt i tiden, och så hög som nu har den inte varit på 160 000 år. Den här ökningen leder till att jorden värms upp med en temperaturökning på 1,5-4,50C. Det låter kanske inte mycket men konsekvenserna kan bli enorma.

CFC är en grupp ämnen som sedan 1940-talet har använts som bland annat lösningsmedel och kylmedium. Dessa ämnen verkar där atmosfären tidigare inte hade någon förmåga att ta upp värme. Därför har CFC tiotusentals gånger större effekt per molekyl som växthusgas än koldioxid.

Metan kommer från boskapsskötsel och vissa former av jordbruk, till exempel risodling. Även naturgas ger bidrag i form av spill i olika led av hanteringen. Metan försvinner ur atmosfären på ca tio år, dvs mycket snabbare än CO2.

Dikväveoxid kommer från risodling, gödselanvändning i jordbruket samt olika förbränningsprocesser. N2O har ett mycket långsamt kretslopp i atmosfären, omsättningstiden är över hundra år.

Ännu har ingen lyckats bevisa att den ökning av växthusgaser verkligen har påverkat klimatet. Visserligen har vi sett förändringar, till exempel hur Saharaöknen breder ut sig. Men det kan lika väl bero på naturliga processer. Men resultaten av de datorberäkningar man har gjort är inga elektroniska fantasier. Så frågan är inte om, utan när, förändringarna kommer och vad i detalj de kommer att leda till.

 

Konsekvenser

- Låglänta områden på jorden, till exempel Bangladesh, kan översvämmas eftersom polarisarna smälter och vattnet utvidgar sig och stiger. Ett maxvärde för havsnivåns höjning, som hänför sig till oförminskade CO2-utsläpp, skulle vara 60-70 cm under kommande halvsekel. Det innebär att stora landmassor skulle försvinna.

- Öknarna på båda sidor om ekvatorn kan komma att breda ut sig ännu mer.

- Livsbetingelserna för växter och djur förändras, och många arter kan dö ut.

- Förutsättningarna för jordbruk och livsmedelsproduktion kan förändras.

 

Totalstopp?

Kol, olja och naturgas svarar inte bara för största delen av CO2-utsläppen utan också för 85 % av den energi vi använder. Därför är ett totalstopp för fossila bränslen orealistiskt. Det skulle leda till ett totalt ekonomiskt sammanbrott i många länder. Hungersnöd, kanske också upplopp och krig skulle kunna bli följden. Problemet blir inte heller lättare av att befolkningsexplosionen ytterligare ökar efterfrågan på energi.

 

Åtgärder

Växthuseffekten är ett globalt problem och därför måste alla åtgärder ha stöd i internationella avtal. Och insikten om problemet finns, både i U- och I-länder. Deltagarna i Torontokonferensen 1988 rekommenderar att CO2-utsläppen måste minska med 20 % fram till år 2010.

EG-kommissionen föreslår att man använder mer solenergi i olika former (som biobränslen, vindkraft och vattenkraft) och geotermisk energi (värme ur jordskorpan). Även återplantering av nedhuggna skogar är en åtgärd i och med att de tar upp CO2. EG anser också att kärnkraften ska vidareutvecklas och att vi ska fortsätta att forska kring fusionskraft. Vi måste även se till att ny teknik blir överkomlig även för U-länderna.